Hej, goddag, hallå!

... .. . .. ...

fredag 30 april 2010

Minnenas allé

Hamnade på fik i Högdalen. Väntade på att förskolegården skulle bli ren innan jag kunde fota. Tänkte på min barndomsvän Lars. Min bror. Han bodde här i några år och vi sågs sporadiskt när han inte var alltför djupt nere i sprit och andra droger. Ibland dök han upp på mitt jobb vid Centralen. Då var han glad, pigg och social; hade gått in till stan, hade inte sovit på två dygn, hade råd med det då.

Sista gången vi sågs, kände jag inte igen honom. Medicinerna (de legala drogerna) hade gjort det magra skrället fet. Han vill berätta om Bibeln och Hehova för mig. Jag avböjde, vänligt men bestämt. Han tjatade inte och vi kunde mötas.

Han dog nio månader senare.

Någon gång måste jag berätta mer om honom för att kanske förstå hur det kan bli så olika.

Chaplins pojke

Minns ni den? Chaplin är glasmästare - hans son går före honom in i staden och pangar rutor. Ni förstår upplägget.

Förra sommaren gjorde vi i QoachMe AB vårt första jobb: en presentation i ord, bild, ljud och musik av en ny förskola i Bandhagen. Den gamla hade brunnit ner och det använde jag som en ram i min berättelse. Det var lågor i början och text om "fågeln Fenix" i slutet. Kanon.

Efter två veckor brann den nya förskolan ner.

Idag ska jag ut och ta nya bilder för att komplettera den nya versionen av presentationen. Och ta betalt för det.

Ni fattar kopplingen...

torsdag 29 april 2010

Simon kommer tillbaka!


Nu börjar det brännas igen: "Simons högsta önskan" kommer ut hos EN BOK FÖR ALLA! Orsaken är att de tycker den bör spridas mer och särskilt i skolan.

Boken kommer i maj, och det är ju väldigt snart!

onsdag 28 april 2010

Vardagsedge 1 - repris

Ja, då kör vi: här kommer en liten serie från förr, och eventuellt blir den längre nu, om jag kommer på nåt. Eller om du gör det.

Jag är ingen äventyrare.
Så var det sagt.

Men jag gillar spänning i tillvaron.

Därför har jag satt i gång ett projekt
fyllt av risker och osäkerhet.

När jag går till sängs lägger jag varje
kväll mina glasögon på nya ställen.
På morgonen ska jag hitta dem!

För att göra det ännu svårare brukar
jag ibland, ofta på onsdagarna, inte
öppna ögonen förrän jag har dem
på näsan.

Glasögonen, alltså.

Gör det själv!

Så här lätt och elegant ordnar du säkerheten i din bil!

Gammalt blir nytt

Jo, jag funderar på att ta upp en del gamla hyss på det här nya stället. Bland annat blir det en reprisering av serien med Konst i vardagen, och även de gamla Vardagsedge-historierna kommer tillbaka och sedan får jag se om jag kan gå vidare med det.

Hittade förresten en väldigt bra definition av Vardagsedge här http://www.luxikon.se/ord/vardagsedge/

VARDAGSEDGE

1. Att göra eller uppleva något (löjligt) lite utanför det förväntade eller trygga. Så som att strunta i att förboka biobiljetter och BARA GÅ DIT med risk för att de är slut när man kommer fram. Eller att blunda när man lägger i tvätt i maskinen så att man KANSKE RÅKAR BLANDA olikfärgade plagg... – Men här kan vi väl inte gå över, det är ju inget övergångsställe?! – Nä, sjukt vardagsedge. Gå nu!
Jaha. Då är det dags att åka iväg till Samdistribution i Rosersberg och hämta hem det som är kvar av Kameleontpojken. Sexhundratjugosju stycken. 627. 20 kartonger. Jo, jag får hjälp av vännerna i Råsunda med lagerplats på Slottets vind. Det ni.

Från och med snart kan man åter beställa boken hos AdLibris, eller direkt från mig.

Och om något har ett bra läsprojekt på gång in någon skola, kan jag tänka mig att bidra med en klassuppsättning!

Nytt försök

Nu, efter en eftermiddag med Joakim Jardenberg och en kväll med bök
framför dator och mobil, kommer här det första blogginlägget med
bild från min mobil.

God natt

och sov gott!

tisdag 27 april 2010

Ett fönster ut mot havet. Det blir en fin bild att lägga här på det som kanske kan fungera som min nya hemvist på nätet. Det återstår att se om det duger åt mig.

Jag provar ett tag.

Det blir nog bra.

Tror jag.

Asociala medier...

Så här går det när man hamnar på en föreläsning om sociala medier: man börjar rota runt och skapa bloggar som man sedan glömmer bort...