Att ligga

Ett ord som verkligen slagit igenom i år är ordet "ligga". Alltså i betydelsen "ha samlag" eller "älska". Det är faktiskt rätt underligt och det måste väl vara en anglosism som så mycket annat. På engelska säger man "get laid", ungefär "bli lagd", och det är möjligt att man där också numera säger bara "lay". Vad vet jag.

Men det intressanta är nu är att "ligga" börjar böjas till att bli "liggd med". Jag har åtminstone två exempel på det och det ena är från den nya "rörelsen" "prataomdet" som vällde igång efter Johanna Koljonens berättelse på bloggen och i DN om hur hon blev utsatt för ett sexuellt övergrepp i gråzonen mellan ja och nej. I hennes fall var det, som någon skrev, så att hon "vaknade av att hon blev liggd med". Det är alltså inte hennes ord, utan ett citat ur twitterlinan. En annan skribent skrev häromdagen om hur någon "tiggde om att få bli liggd med".

Hur går vi vidare med detta? Kan man säga att man blev "liggd"? Och kan man säga att man vill bli "lagd"? Sex kan vara ett sätt att ta sig fram inom litteraturen och bli "förlagd"...

Och törs man säga att man ser fram emot att ligga i soffan hela kvällen?

Man undrar.

STHLMBOMB

Det här är läskigt, riktigt läskigt. Medierna försöker övertrumfa varandra i tänkbara scenarier om vad som kunde ha hänt, hur illa det var meningen att det skulle gå och hur många som faktiskt hade kunnat dö.

Nu får så kallade terrorexperter, sprängmedelsexperter, säkerhetsexeperter, säpoanställda – och andra med agendor vi bara kan ana – plats och luft i vår verklighet, i våra vardagsrum. Det är rena julafton för dem och man ser hur de lyser vid tankarna på ökade anslag.

Idag skriker Expressen ut att den här förvirrade mannen var bin Ladens bombare, och Aftonbladet berättar att FBI skickar sina allra bästa specialister till Stockholm.

Ännu är inga nätverk klarlagda. Och att FBI eller vilka andra islamofober som helst ska komma hit och "hitta allt som finns att hitta" gör mig livrädd. De där "specialisterna" kommer inte att ge sig förrän de hittat till och med det som inte finns, bara för att bevisa att deras misstankar hela tiden är riktiga. (Hur var det exempelvis med de iranska massförstörelsevapnen?) Och får de hållas så är det klart att de lyckas skapa fler självmordsbombare.

För det är vad som händer. Vi blir rädda. Lögnerna får spridas fritt. Redan tidigare trängda grupper blir ännu mer kränkta och på så vis kan de värva fler förvirrade män.

Det är hemskt.

Ukrainabilden

Jag kan inte hjälpa det: bilden är underbar. Den här nedan alltså. Den är som en hel långfilm, som en bok, som ett äventyr. Bilden rymmer så mycket dramatik och outtalad spänning att den håller på att spricka. Jag älskar den!

Eller hur?

"Charmoffensiv ska föra in Ukraina i EU." Så lyder rubriken under denna bild (som här är något beskuren), tagen av Lars Lindqvist och publicerad i DN idag. Jag vet inte om jag vill kommentera. Bilden räcker. Eller hur?

Gammal goding med stel rygg

Jo, jag har ett gigantiskt ryggskott. Det funkar om jag står upp och inte rör mig. Som på bilden ungefär:

Man kan undra?

Ja, visst kan man undra vem det verkligen är som borde vara efterlyst. Har man kollat ordentligt så inte den där förövaren bröt lite på värmländska?

Konst i verkligheten 17 - ny

Påbjuden körbana heter detta verk av en okänd konstnär. Eller kanske "Påbjuden körbana med förhinder". Vad vill slumpen oss denna gång och mot vad pekar pilen? Finns det några svar? Och vem förväntas följa den uppmaning verket eventuellt försöker gestalta?