Vädrets makter står mig bi: regn. Dag 31.

Ja, det var precis som om vädret förstod att det var läge för mig att städa och packa idag. Men jag har ju gjort lite då och då, så det är inte så mycket kvar att göra. Så jag satte mig ute under vinrankorna och skrev, och det var då det började dropp. Kära mor, salig i åminnelse, skulle ha kallat det skrugg. Det är inte ens att betrakta som dugg. Inte ett dugg, alltså.
Men när man skriver på dator så är det ändå bäst att gå in.
Lyckades få beställa köttfärs av Sebastian i affären. Sedan visade det sig att det var fläskfärs, men färs var det ju i alla fall så det blev pasta med färssås ikväll.
När jag stod och diskade nyss, växte en bifigur i "Flykt" till sig och fick sina egna konflikter och bevekelsegrunder. Från att ha varit en ganska tom antagonist i historien, visade det sig att han handlat elakt för att skydda sig själv, för att inte andra skulle upptäcka vem han var. Det blev spännande, men det blir också mer klurigt att få till berättelsen där.

Självporträtt i spegel. Från igår morse.

Ska ta en närmare titt på avsnittet där den här Felix ska dyka upp med sin "brigad" vid sin fars nedbrända hus. 

Självporträtt med katt. Från idag.

Dammsugaren fungerade. Att den la av i lördags måste ha berott på att den blev för varm, eller lat, eller helt enkelt blev skitsur för att jag drog den över mattan om och om igen, eller så är den också pälsdjursallergiker. Vad vet jag.

Och just där fick jag reda på att det händer saker på Eldnäset samtidigt som jag sitter här och bloggar. Kolla in den här bilden.

Foto: Håkan Einebrant.

Vad säger man? Jobbigt att vara långt borta. Men vad hade jag kunnat göra åt det där? Intet. Ser komplicerat ut, men det märkliga är att varken tak eller takränna har tagit skada! Än... Gammal vän tittar ner imorgon. Kanske kan han fixa problemet. För er som inte varit på Eldnäset, eller mina alla bilder därifrån, så kan jag säga att sjön börjar precis till höger om bilden. Svårt att få ner en maskin dit. Hm. Håller tummarna för att det ska ordna sig och inte bli för tokigt eller dyrt...

Tillbaka i Cútar. Den här vinkeln har ni inte sett tidigare. Här går man in till Helen och Rudy. Om några timmar kommer de in den vägen. Och så här, nedan, ser några av deras verk ut.

En bild från den lilla butiken. Och är det nu någon som blivit intresserad av att göra som mig och några andra författare, och åka till Andalusien för lite lugn och ro och skapande, så kolla bara in på La Culturas hemsida för alla detaljerna. Kan, som ni förstår, rekommenderas!

Men hörrni: efter kaffet tror jag att det är dags för ett kvällsdopp i poolen. För nu är det en magisk solnedgång igen.