Baksmälla

Skrivandet stannade upp lite efter att jag lagt ut sista kapitlet av "Porten till". I alla fall det här skrivandet: kortprosan för vuxna. Men jag är mycket sugen på att fortsätta och har av en läsare och vän blivit uppmuntrad att skriva en deckare. Hon sa igår att det saknas spännande deckare med bra språk och det är ju liksom ett "understatement". Det finns mycket skit, helt enkelt.

Men deckarförfattare... jag? Har tänkt i de banorna när det gäller barn- och ungdomslitteratur, men jag kommer inte på några spännande historier. Iofs skriver jag just på ett slags thriller för småttingar – en skruvad mardrömshistoria som jag till viss del drömde igång i höstas – men "vanliga" deckarhistorier kommer jag inte på. Och det går 13 på dussinet. Så varför anstränga sig?

Jo, för att visa att det går att skriva bättre. Förstås.

Men nej.

Däremot började jag tänka mer på det här "facebook-formatet", med korta-korta texter och eventuellt med flera kapitel. Läser bl.a. Lydia Davis samlade kortprosa nu, och när hon är riktigt kort är hon mästerlig, och jag önskar bara att jag kunde skriva som hon. Tyvärr är hon inte översatt, men hennes engelska är så vårdad och enkel (som gamle maken Paul Austers) att det är en fröjd att läsa.

Jag har skrivit en "novell" i mikroformatet också, för Twitter. Begränsningen där är 140 tecken, och mitt första försök såg ut så här:

"Bersån. När han kysste henne så här... Då släppte hon allt, utom hans nacke. Under några ögonblick fanns han ändå kvar. Hos henne."

Inte fullt 140, men det är för att jag lämnat utrymme för en sk. hashtag, och i det här fallet #kortprosa. En hashtag är ett sökord man använder för att intresserade ska hitta texten.

Ett intressant format. Tror jag ska försöka utveckla det mer. Och riktigt korta texter och bilder har jag i mitt album dit du även kan hitta genom att klicka på bilden av mig. Det är mer som bild och bildtext och ibland lägger jag in någon annans verk i samma anda. Min vän Staffan har också en fin tumblr-sida i samma anda. Han skriver på engelska och hans bilder och texter för lätt tankarna till Jan Stenmark.

Om du stöter på någon som skriver i samma anda som jag försöker göra – korta ibland lite absurda texter – får du gärna, mycket gärna tipsa mig! Söker med ljus och lykta.

När man skriver kortprosatexter som jag har en tendens att gör, är det bra med ett tema. Igår fick jag en idé om att i det här formatet berätta om mord, självmord och tragiska olyckor jag hört om i mitt liv. Kanske sätta ihop något slags "Murder ballads" med kort text och lämplig bildillustration. De tankarna följdes av en märklig dröm med mycket sjöbotten och lera, en fisk med ett regnbågsfärgat klockarmband runt kroppen, mycket vass och en plats jag känner som min egen ficka men nu liksom spegelvänd. Det var ingen otrevlig dröm, men jag vet att jag tänkte mitt i att "så här ska jag skriva". Hm.

Förutom allt annat planerar jag att lägga ut hela "Porten till" i ett sjok, bläddringsbar från kapitel ett till slutet. Men det blir man inte rik på. Inte barnböcker heller, men det är dem jag måste jobba vidare med, om det ska bli någon fil till frukost...