Eftersom jag har lättare att hålla reda på saker och är bättre på att prata bokar jag biljetterna. Det är inte så himla lätt heller, för om man sitter i rullstol måste man, hör och häpna, ha särskilda biljetter.
Längre än så har vi inte kommit fast det är 2010 och redan Olof Palme talade om ett samhälle tillgängligt för alla. Han sa att man inte skulle anpassa samhället för vissa grupper, utan ge alla tillgänglighet. Handikappanpassning kan också vara kränkande och stigmatiserande. Där var han rätt ute, den gamla visionären.
Häromdagen ringde jag (om man ska ha "rullstolsplats" måste man ringa och sitta i telefonkö minst tjugo minuter... men det är klart att om man sitter i rullstol så kan man ju sitta och vänta en stund, medan andra ofunktionshindrade kan boka sina biljetter på nätet) till Ticnet för att boka biljetter till Carolas julkonsert på Cirkus som min vän gärna vill gå på.
Nu råkade jag ringa en dag innan biljetterna släpptes, men jag fick ändå genast besked om att det såg ut som om platserna redan var uppbokade. Det lät lite konstigt: biljetterna fanns inte än, men platserna verkade bokade.
Nå. Igår släpptes biljetterna och efter en ovanligt kort kötid på arton minuter kom jag fram och fick efter ytterligare lite väntan reda på att rullstolsplatserna redan var slut. Tyvärr.
Det slog mig först då att det är helt absurt. Försökte tänka in det här i min egen vardag: jag kommer på att jag ska gå på bio en kväll. Då måste jag först genomlida en telefonkö för att boka en biljett. Sedan är det nästa telefonkö för att boka resan - och hålla tummarna för att färdtjänsten förstår vad jag säger (bokningen sker via Litauen eller Vitryssland - billigast så) och att de har någon ledig buss.
Om jag sitter i rullstol.
Hur länge ska det vara på det här viset? Hur tänker man när man renoverar, eller bygger nya, lokaler för allmänheten: teatrar, biografer, konserthus osv.? Gör man dem flexibla så att man kan flytta en fåtölj för att göra plats för en rullstol? Det borde vara hur enkelt som helst, för vi pratar inte om att det plötsligt skulle råka dyka upp 73 rullstolsburna till en föreställning, men om så vore så borde det gå att ordna plats!
Jag har inte hört något av en sån diskussion på ett tag. Det har mer handlat om inskränkningar i rättigheter de senaste åren. Och jag vet inte ens om det blir bättre med ett regeringsskifte. Den enda som uttalat sig till stöd för exempelvis den personliga assistansen är Lars Ohly.
Imorgon ska jag ringa till min vän och berätta att det finns 200 platser kvar till Carolas julkonsert, men att inga av dessa är tillgängliga för honom.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar