Flow, typ

På ett tidigare inlägg fick jag en kommentar på Facebook av kollegan Boel Werner. Hon skrev så här: "Kul att läsa om ditt sökande. Det där med att du plötsligt insåg att det killen sagt tidigare var lögn ... Vad skönt det är när stoffet levererar på det viset!"

Inte sant! Och det händer hela tiden, om man låter det hända. Så fort man skapar en karaktär eller en miljö kan den börja leva och dra iväg. Det vanliga är dock att en händelse leder till en annan i något slags kronologisk följd.

Jag minns när jag skrev Kameleontpojken och Moa var ensam på väg uppför backen mot dårhuset där hennes mamma satt inspärrad. Just det, "inspärrad", minns jag att jag tänkte: stället måste vara inhägnat. Och då fick jag bilden av ett högt stängsel i huvudet. Moa gick långsamt uppför vägen med björkar omkring sig, men när hon var framme vid grinden behövde jag någon som öppnade och då blev det en liten vaktkur intill grinden, och i den lilla vaktkuren satt en liten liten gubbe som blev Moas ciceron in i det hemska. Honom hade jag inte tänkt på innan, han dök upp när han behövdes.

Men när detta händer, vi kan kalla det flow, så kommer det inte av sig själv utan det kommer ur enträget arbete.

Åter till Tore.

PS: så här flummiga är inte våra kurser. Där tar vi upp mer handfasta tips om vad en berättelse egentligen är, metaforer, dialog, språk och ordens valörer mm. Kolla in aktuella datum på Skrivflyts hemsida.