Hej, goddag, hallå!

... .. . .. ...

torsdag 21 maj 2015

Tjugonde dagen hände inte så mycket

Gårdagskvällen blev sen, ja, faktiskt rekordsen, för jag kom igång rejält med "Svartkvisslan" och det är ju typiskt mig att fördela krafter över så många projekt som möjligt, istället för att fokusera på ett och få det klart... Nåja. Idag har jag jobbat flitigt med "En annan Charlie", och en närgången arbetskamrat släppte jag upp. Ångrade mig när jag såg vad hon lämnade på kläderna. Fattar inte att en katt kan släppa så mycket hår, och det blev att ta till antihistaminer. Men det är samtidigt trevligt med sällskap, och vi kommer bra överens, Rosa och jag.
Jag passade på att vara ute på eftermiddagen, rensade poolen och satt en god stund i solen och läste. Läste ut Enrique Vila-Matas "Bartleby & CO" som jag verkligen kan rekommendera, speciellt till alla litteraturnördar. Det är alltså en bok full med fotnoter utan text, numrerade stycken som tar upp olika författare genom historien som slutat skriva, eller inte börjat skriva ens, författare som huvudpersonen i romanen kallar för Nej-författare. Det finns tusen anledningar till att inte skriva, och många av dem finns med i boken. Ja, den var fin, och jag tror att jag kommer att återvända till den framöver.
Sedan läste jag lite i några andra av böckerna jag har med mig. Började bläddra i Pamuks "En naiv och sentimental prosaist – Tankar om romanen", och den välkomnade mig med den här meningen: "Romaner är alternativa liv." Och senare: "Att dessa alternativa liv framstår som mer verkliga än verkligheten leder till att vi ofta ersätter verkligheten med romaner, eller åtminstone att vi ibland förväxlar dem med det verkliga livet." Det är väldigt intressant, och han avslutar första stycket med att konstatera: "Trots allt vi vet om fiktion blir vi irriterade och bekymrade om en roman misslyckas med att uppehålla illusionen av att faktiskt vara verklighet." Den ser jag fram emot att fortsätta läsa, för jag ser att han senare också kommer in på skillnaden mellan vad text gör med oss, och hur det skiljer sig från det bildkonst och film gör med oss. 
Sedan läste jag ett stycke i "Världen av i går" av Stefan Sweig. Om förkrigstidens Wien, än så länge. 
Men boken jag kommer att koncentrera mig på de närmaste dagarna är "Självporträtt" av Édouard Levé. Läste tidigare i år hans "Självmord" som var en beskrivning av en vän som tagit sitt liv. Det var i stort sett uppräkningar av påståenden om den personen, blandat med minnen och spekulationer, och dessa uppräkningar bildar så småningom ett slags handling som gör att man kommer väldigt nära personen. "Självporträtt" är skriven på samma sätt. En typisk mening är: "Att noggrant beskriva mitt liv skulle ta längre tid än att leva det." Och: "Jag tittar helst åt vänster." 
Levé skrev tre böcker, och tio dagar efter att han lämnat manuset till "Självmord" tog han sitt liv. Att han valde att begå självmord påverkar naturligtvis läsningen av hans böcker. På gott och ont. 
Ja, jädrar vad intellektuell jag är. Man kanske borde växla ner lite och tugga i sig en deckare. 
Nåväl. Kvällen har jag tillbringat vid datorn och bland annat haft en mycket trevlig och givande mailväxling med min tonåriga kontakt. Hen uttrycker sig och skriver så bra och mycket att jag ser fram emot arbetet med "Flykt" ännu mer. Det känns som om jag börjar få in lite mer kött och blod i historien. 

2 kommentarer:

  1. Att läsa din blogg är som att läsa kapitel i en bok om precis det tema som man är nyfiken på och tänker ofta på: hur det är att resa utomlands och skriva riktigt länge.

    Inte en vecka, det är för kort att ens hinna börja. Inte ett år, då tappar man livet hemma. Men en månad, det låter alldeles lagom!

    Grattis till stipendiet och ha riktigt fina dagar. Varma hälsningar till Rosa.

    SvaraRadera
  2. Tack för boktips! Härligt att läsa om hur du har det.

    SvaraRadera